Här ser du vandringsman, en lämning av vårt prål.
Ej är för dig och mig på jorden annan mål.
Stå stilla. Vad är värt på lyckans ban att fika?
Mån ej en furstes ben med bondens äro lika?
Dock, gå din gilla gång och lykta väl ditt lopp.
Sen du här sett, hur när oss dödens hand avkläder,
att ej en gång till slut vi äga fyra bräder.
Så fäll ditt högmod ned och högre ställ ditt hopp.