Anklaga mig, att jag har knappat in
Den kärlek, som dig gäldas skulle lagligt,
Och glömt, att jag som tjenare är din,
Hvartill jag binds med tusen bojor dagligt;
Att jag med okändt folk har umgåtts käckt
Och verlden gett, hvad dyrköpt dig tillhörde,
Samt hissat segel för hvarenda fläkt,
Som mig ur sigte för ditt öga förde;
Bokför du mina nycker, mina fel,
Lägg misstro till, se’n du bevisat saken,
Ställ mig i skotthåll för ditt ögas spel,
Men skjut ej, när din vrede just är vaken;
Ty mitt försvar är: jag har allt begått,
Din kärleks tro och makt att pröfva blott.