Sommarnatten kommer utan stjärnor,
utan skymning och måneljus,
långt på Tennsjön skina hvita tärnor,
nejden sofver vid forsens brus.
Utan skuggor skogen står i drömmar blid,
rymden är förklarad, jorden har fått frid.
Åreskutan från höjden ser
strålande hvit i ljusa natten ner.
Lätta dimmor sväfva öfver näset,
strömmen griper i vassen fatt.
daggen duggar ymnig jämt i gräset,
björken svajar i vindlös natt.
Tennsjön bryts i skum och Norrlands Indalsälf
störtar salig ner i morgonrodnan själf.
Strömkarlsharpan på klippans språng
Tennforsen spelar sommarnatten lång.