Andante.
Från dessa fjäll, med ögat vändt från jorden
och vändt från allt, som kval och sällhet gör,
jag hälsar Dig, Du Gud som dagen för
i midnatten till öknarna i Norden!
Hur mildt med skyar utaf glöd
Du lyser här på klipporna och djuren,
för djuren trånande i nöd
och mänskor, glömde af naturen.
Allegretto.
Men uti dessa öknars famn
ett evigt tempel friden funnit,
här aldrig smickrets rökverk brunnit,
hit aldrig sminkad falskhet hunnit,
och mängd af laster inga namn,
än mindre någon dyrkan vunnit.
Du som med smärta känna lärt
afunden, falskheten och flärden,
om nog sitt offer de förtärt
fly till dessa öknar, fly från världen
och dö af inga tårar sköljd
men ej bedragen, ej förföljd.