Fader Bergström, stäm up och klinga,
Öpna kråset för bröst och bringa,
Vi ska dansa och vi ska svinga,
I ditt glada hus.
Låt oss ge våra små Mamseller
Vin och Sviskon och Carameller;
Pimpinella Mor Maja häller
Uti glas och krus.
Vi är vana at jämt tractera,
Och med glaset i hand orera
Fader Bergström nu qvintilera,
Under sus och dus.
Se där dansar Flickan,
I sin rosenröda Koft och Kiol;
Hvar är nu den brickan,
Som hon bar i fjol?
Korgen med Citroner
Tynger intet mera hännes arm;
Nu ibland Baroner
Dansar hon sig varm.
Med Solfjädren hon bröstet fläktar,
Niger djupt, och med armen fäktar,
Såckrar Våflor, ock dricker Nectar,
Under Pukors larm.
* * *
Fader Bergström, ren månan glimmar,
Nyckelharpan i rummet stimmar,
Och Mor Maja vid skänken primmar
Med sin sneda trut,
Gladt på Djurgåln kring alla backar,
Skymta kjortlar och hvita klackar;
Första Nymph som på dörren knackar
Inom dörren skjut.
Långt til Måndan, J raska Bröder,
Liksa långt som från Norr til Söder;
Morgondagen blott oro föder
Hela året ut.
Väljom Nattens sköte,
Under Afton-stjernans klara brand,
Til vårt glada möte,
Med Pocaln i hand;
Och i mörkrets dvala,
Res Cupidos Altar där du spör,
Bacchi Källar-svala,
Drufvans ångor strör.
Låt den dumma i oket tråka,
Och den sluga sin hjerna bråka;
Win och Flickor och Fredmans Stråka
Natten ljuflig gjör.